Direktlänk till inlägg 31 augusti 2011
Som de flesta andra djur måste groddjur vara två för att få ungar. Honorna lägger ägg. Äggen utvecklas sedan till nya små groddjur men bara om en hane har befruktat dom. Många groddjur, särskilt grodor och paddor, söker sig till en make i den göl eller bäck där de själva är födda. De kan få hoppa flera kilometer för att ta sig dit. Hanarna brukar dyka upp först och de brukar bli många. Till att börja med är de tysta men efter ett par dagar så börjar de ”sjunga”, det vill säga de kväker högt åt varandra. Det är en sorts kamp om reviret, om vem som äger ett visst område. Den som kväker högst brukar vinna. När honorna dyker upp försöker hanarna locka till sig honorna med höga lockrop som låter helt annorlunda.
De flesta grodhonor lägger sina ägg i vatten. Men innan de gör det klättrar en hane upp på deras rygg. Medan honorna lägger äggen sprutar hanen en mjölkaktig vätska över dom, så de blir befruktade.
Groddjurens ägg ser inte likadana ut som fåglarnas. Groddjurens ägg har bara ett lager gelé. De måste skyddas så att de inte torkar ut. Det är ett av skälen till varför groddjuren lägger sina ägg någonstans där det är vått. En del groddjur sköter om äggen noga. Det finns en del grodor och paddor som bär äggen med sig. Barnmorskegrodans hane bär sina kring magen och håller till på ställen där det inte finns någon risk att de torkar ut. När äggen är färdiga att kläckas sätter han sig i kanten av en damm med bakbenen i vattnet. Då kläcks äggen.
Det finns också grodhanar som förvarar äggen i strupsäcken, den som
de annars använder när de kväker. Andra groddjur lägger tusentals ägg som får klara sig själva. Många av dessa blir uppätna av fiskar och andra djur.
De ungar som kommer ut ur grodäggen kallas för yngel eller larver. Grodornas och paddornas yngel har inga ben men en lång svans och liknar inte alls de fullvuxna djuren. Från början har de gälar utanpå kroppen. Så småningom så får de gälar på insidan och då försvinner de gamla. När ett padd- eller grodyngel kläcks har de ingen mun. Det sitter fortfarande fast vid gulan från sitt ägg och lever av den tills munnen har utvecklats. Med tiden börjar det äta växter och andra smådjur. Ett av de första tecknen på att grodyngel håller på att förändras till grodor är att de börjar ta sig upp till vattenytan och andas luft. Det beror på att det håller på att få lungor. Med dom kommer grodan att andas med när den är färdigbildad så den får allt
syre som den behöver när den är aktiv. Efter det växer bakbenen ut. Under tiden som grodynglet utvecklas kan den inte äta utan kroppen hämtar näring ur svansen, som blir mindre och mindre. Sedan växer frambenen ut, ögonen blir större och ynglet ändrar utseende. Det börjar likna en vuxen groda men är fortfarande mycket liten.
Onödigt vetande:
När en paddhane söker en hona kan det hända att han råkar få tag i en annan hane av misstag. Då ger den andra hanen ifrån sig ett speciellt läte som betyder ”släpp mig”.
/Pakwa/
Som ni ser så har det inte blivit något mer inlägg som jag hade hoppats på. Jag har tappat bort mig i mitt intresse kring grodor. Kanske att jag en dag införskaffar mig några igen, kanske inte. Den här bloggen har fått ha sin tid. Jag låter den finna...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | 6 | 7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 |
18 |
19 | 20 |
21 | |||
22 | 23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|