I lördags var det styrelsemöte för Skånes herpetologiska förening. Vi träffades hos Petter och efter mötet var jag tvungen att ta en titt i hans djurrum, igen. Han har ett helt rum fullt av terrarier med ormar. Många ungar men också en och annan vuxen, både stora och små. Jag fick hälsa på en orm och en snok. Arterna har jag ingen koll på då ormar inte är mitt ämne. Det är lika kul varje gång jag håller i en orm. Det är härligt samtidigt som det är svårt ibland på en del sätt. Niklas passade på att leka modell medan jag umgicks med ormarna.

/Pakwa/

Hon gör framsteg. Byter plats i terrariet, har visat sig i vattnet tillsammans med Agaton och Dante och har funnit deras favoritplats på land i terrariet.

/Pakwa/

Nyligen hittade jag små, vita, krypandes larver hos mångfotingarna. Det som tidigare var ägg visade sig nu ha utvecklats vidare. Jag vet inte hur många de är men hoppas såklart på att ett par överlever.

Igår satt jag och kikade på mångfotingarna en stund. Det såg ut som att en av de höll på att ömsa och jag tyckte det var intressant då jag aldrig sett det tidigare. Efter en stund kom den ut ur sitt skal, vilket jag trodde var ömset, och jag tog upp detta som faktiskt var nästan hela längden. Snart fick jag dock veta att mångfotingarna inte alls ömsar på det viset. Det var en mångfoting som hade tagit sig in i en annans tomma skal. De äter tydligen av sina döda vänner. De hade ätit av den ordentligt då det faktiskt bara var skalet kvar. Jag blev snart av med glädjen och blev besviken över att jag misslyckats ännu en gång. Dock fick jag höra att den förmodligen dog av ålder. Man ser tydligen skillnad på yngre och äldre individer på dess färgnyanser. Ljusa är unga och mörka är äldre.

Jag blev förvånad idag. Jag har länge trott att jag har haft fem mångfotingar och att jag nu bara skulle ha fyra kvar. Idag visade sig dock fem framme. De kan verkligen det där med att gömma sig.

/Pakwa/